some unholy war

kanske är det inte ens nån stor grej men jag klarar inte av när folk undanhåller grejer för mig, rättare sagt när folk jag litar på, folk jag umgås med i stort sett hela tiden väljer att utesluta mig.

jag har väldigt lätt för att öppna mig för personer, känns det rätt så svarar jag alltid ärligt på deras frågor. men då förväntar jag mig att dom ska vara lika ärliga mot mig.

är det för mycket begärt?

jag kommer inte skratta åt dig, inte dömma dig, inte tycka mindre om dig för det.

jag vill bara att du ska stå upp för det du har gjort och kunna säga det till mig istället för att jag får höra det från nån random person som du inte ens känner.

eller tycker du kanske att jag är dum & naiv för att jag talar sanning, för att jag litar på dig?

ja, då föredrar jag att vara naiv & tro att folk är goda än att vara en jävla tråkig cyniker.